Tomas Tranströmer – Snön faller Begravningarna kommer tätare och tätare som vägskyltarna när man närmar sig en stad. Tusentals människors blickar i de långa skuggornas land. En bro bygger sig långsamt rakt ut i rymden. Tänk på: vägen, skyltarna och bron gör döden konkret men också gåtfull.

Eeva Kilpi – Säg till om jag stör Säg till om jag stör, sa han när han steg in, så går jag med detsamma. Du inte bara stör, svarade jag, Du rubbar hela min existens. Välkommen. Tänk på: sista ordet vänder allt. Störningen blir en välkommen existentiell omvälvning.

Harry Martinson – Sorg och förlorad glädje Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort denna riktning. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få. Tänk på: sorgen blir ett sätt att hedra det värde som fanns.

Erik Johan Stagnelius – Till förruttnelsen Förruttnelse! hasta, o älskade Brud! Att bädda vårt ensliga läger! Förskjuten av världen, förskjuten av Gud Blott dig till förhoppning jag äger. Fort, smycka vår kammar – På svartklädda båren Den suckande älskarn din boning skall nå. Fort, tillred vår brudsäng – med nejlikor våren Skall henne beså. Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp! Förkväv i ditt famntag min smärta. I maskar lös tanken och känslorna opp, I aska mitt brinnande hjärta. Rik är Du, o Flicka! – i hemgift du giver Den stora, den grönskande jorden åt mig. Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver Därnere hos dig. Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm Oss svartklädda brudsvenner följa. Vår bröllopssång ringes av klockornas malm Och gröna gardiner oss dölja. När stormarna ute på världshavet råda, När fasor den blodade jorden bebo, När fejderna rasa, vi slumra dock båda I gyllene ro. Tänk på: död, erotik, bröllop och förruttnelse blandas till en romantisk dödslängtan.

Carl Michael Bellman – Fredmans epistel 30 Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar, slipar sitt svärd och vid din tröskel står. Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörn gläntar, slår den igen, kanske än på ett år. Movitz, din lungsot den drar dig i graven. Knäpp nu oktaven: stäm dina strängar, sjung om livets vår! Guldguler hy, matt blomstrande små kinder, nedkramat bröst och platta skulderblad. Lät se din han! Var ådra blå och trinder ligger så svälld och fuktig som i bad; handen är svettig och ådrorna stela. Knäpp nu och spela, töm ur din flaska, sjung och drick var glad! Himmel, du dör, din hosta mig förskräcker; tomhet och klang, inälvorna ge ljud; tungan är vit, det rädda hjärtat kläcker, mjuk som en svamp är sena, märg och hud. Andas! - Fy tusan, vad dunst ur din aska! Län mig din flaska! Movitz, gutår! Skål! Sjung om vinets gud! Utur hans kärl din död i droppar flutit helt oförmärkt med löje, sång och ro. Ja, detta glas bedrövligt inneslutit glödande maskar, vill du, Movitz, tro. Allt är förtärt, dina ögon de rinna, tarmarna brinna. orkar du ropa än gutår? - Jo jo. Nå så gutår! Dig Bacchus avsked bjuder, från Fröjas tron du sista vinken får. Ömt till dess lov det lilla blodet sjuder, som nu med våld ur dina ådror går. Sjung, läs och glöm, tänk, begråt och begrunda! Skull' du åstunda ännu en fälsup? Vill du dö? - Nej, gutår! Tänk på: Bellman låter vin, sjukdom, kroppslighet, död och livsnjutning samexistera.

Johan Ludvig Runeberg – Kyssen Jag kysser dig och ledsnar ej, och skall jag nånsin ledsna? Nej! Nu, goda flicka, svara mig, vad sällhet kyssen skänker dig? Du älskar den så väl som jag: nu säg, vad utgör dess behag? Jag frågar nu, jag frågte nyss och får till svar blott kyss på kyss. Om i min läpp man honing gömt, Du kysste den ej mera ömt; Om galla vore stänkt därpå, Du kysste lika ömt ändå. Se till, vad förebär du väl, Om någon frågar efter skäl? Om någon oblygt kommer nu Och frågar: varför kysses du? Och folket dömer strängt, min vän Vad skall det säga då om den, Som annat ej än kyssa gör, Och själv ej engång vet varför? För min del, jag ej hittat på, Vad gott i kyssen finnas må; Men jag vill dö, om jag en stund Skall stängas från din purpurmund. Tänk på: kyssen behöver inte förklaras rationellt; begäret lever bortom argumenten.